Nu är vi hemma i Sverige igen, men eftersom vi inte hade något internet efter Italien och resan gick snabbare än vad vi hade planerat, så kommer nu inlägget om hemresan här.
Vi fortsätter vår resa mot Sverige och nu väljer vi motorvägarna för att komma hem så fort som möjligt. Varför så bråttom är det säkert någon som frågar. Jo dels har motorlampan börjat lysa igen och vi har inte planerat in något speciellt stopp på vägen hem. Det blev hela 585 km vi avverkade på fredagen och vi hittar en ställplats i Donzére. Det stod en husbil när vi kom, men fram emot kvällen droppade de in och vi blev ca 9 HB som övernattade på den här gratisplatsen, som också hade tömning och vatten. N44 26 26 E004 43 08
Att åka motorvägarna går fort, men det är skillnad på Italien och Frankrike. I Italien är det bemannande stationer och inga problem när man ska betala. I Frankrike är det obemannade stationer. Där gäller det att ha småpengar och helst jämna sådana eller sedlar i 5, 10 och 20 € har man högre valörer på sedlarna kan man växla strax innan en station. Ett annat problem är att de här automaterna är inte gjorda för husbilar. Antingen ska det vara lastbilar eller personbilar, för inte når man upp till den översta myntinkastet och inte når man det nedersta. Vår ruta på förarsidan går inte att ta ner helt och hållet och trångt är det. Därför måste jag ut och stoppa i mynten, men det gick inte, den spottade ut dem igen….trycker på den röda knappen och en röst pratar franska…och jag fattar inget…..men jag säger att den inte tar emot mynten ….på engelska. Rösten säger något och jag testar igen….och då funkade det, bommen gick upp och vi kunde åka ytterligare några mil innan nästa stopp, för här i Frankrike är det tätt mellan vägtullarna.
Nu blev det verkligen STOPP! Ingemar tyckte att jag, när jag stoppat i sedeln (vi hade inga mynt kvar) skulle gå fram så han kunde köra förbi mig. Det skulle jag INTE ha gjort, för då gick bommen ner. En vakt blev varse vår situation och kom till vår hjälp. Han kollade att vi hade betalat, tryckte på den röda knappen och pratade med rösten. Sedan fick jag gå in i bilen och bommen gick upp och vi kunde köra vidare. Det var både pinsamt och jobbigt…….tur vi inte hade kö efter oss. Nej tacka vet jag en bemannad station 🙂
Inte nog med att det är jobbiga vägtullar det är en förfärlig massa tunnlar också, som tur är så är de flesta upplysta. Vi har dimmigt resväder, ser inte mycket av landskapen runt omkring. Vi sätter på radion…..men nu har även den börjat strejka….svårt att hitta kanalerna ….men till slut lyckas vi och får lite musik i högtalarna. Vi fortsätter mot en ställplats i Cousace N46 52 41 E03 55 13 och när vi kommer fram så märker vi att här har vi stått förut. Det var för 5 år sedan på vår första resa mot södern och platsen är gratis det finns både vatten och tömning, kanske inte den lungnaste då den ligger nästan mitt i byn och har kyrkklockor, som börjar ringa tidigt på morgonen. Här kan du läsa mer
http://lillviks.blogspot.se/2010/10/onsdag-och-vi-aker-mot-frankrike.html
http://lillviks.blogspot.se/2010/10/tordag-och-vi-fortsatter.html
På lördagen ringer vår son och berättar att vi hade blivit farmor och farfar. 😀
Ut på motorvägen igen och vidare mot Tyskland. Vi har bra väder för att köra i, lite disigt men uppehåll. Motorlampan lyste hela gårdagen och idag var det dags att tanka igen. Full tank och i med medlet för microorganismer och efter ett tag så hade lampan slocknat …..skönt!! Att fylla gasol i Frankrike gick däremot INTE……tjejen skakade på huvudet och sa att det var alldeles för farligt , explosivt!!!…..men att det gick bra att fylla i Tyskland….sa hon. 🙂
Den här gången kör vi 615 km och på motorvägarna i Tyskland är det än så länge gratis. Vi stannar på en ställplats i Wertheim. Där finns också en stor husbilsfirma med tillbehör N49 46 22 E009 34 48
Här var det nästan fullt av husbilar, många kanske i bytestankar. Vi hade en fin solnedgång strax innan vi skulle ta av till ställplatsen.
Eftersom det var helg så fick inga långtradare köra och det märktes för alla rastplatser var fulla av lastbilarna.
Måndag morgon och långtradarna är i gång igen, men det är ganska lugnt på vägarna och trafiken flyter på. Vi lägger nu ytterligare 700 km bakom oss när vi närmar oss Burg och dess ställplats mitt i stan. Det finns flera ställplatsen här, men vi väljer den vi stått på tidigare. Vaknar tidigt av bildörrar som slår igen…….hmm……vi hade glömt att bakom oss ligger en stor skola och det är alla bilburna elever som kommer på morgonen. Nu har vi ju inte långt kvar, åker på färjan vid 12.-tiden, med brobizz kostade den 91€. Hon var noggrann med längden på bilen och litade inte riktigt på vad vi sa om bilens längd +cyklar…….ut och kolla med mätband……och vi hade rätt 🙂
Sverige ligger inbäddad i dimma när vi kommer över bron. Man skulle kunna tro att vi tagit dimman och diset med oss hem, men vi har sett på TV att det vädret har legat över hela Frankrike och Tyskland och nu även Sverige.
Vi passar på att hälsa på släkten som vanligt, och blir bjudna på jättegod mangoldpaj med rökt lax och kassler. I trädgårdarna blommar snödroppar, penseer och påskliljor, det märks att våren är på gång, även om det bara är några grader ute.
Onsdagmorgon vidare mot Råå, där vi bjuds på lyxig smörgåstårta och kaffe med jordgubbstårta. Vilka underbara släktingar vi har! Tack snälla L-G och Margareth med respektive för den goda maten.
Sista 240 km och vi är hemma igen efter 5 månader och 20 dagar på resande fot i mellerst och östra Europa. Det känns riktigt skönt att vara hemma igen, en resumé kommer så småningom. Nu ska bilen städas ur och vi ska hälsa på det nya lilla barnbarnet .
Granne med oss och på andra sidan sjön har det hänt mycket på byggsidan.
En sammanfattning om resan mot Grekland och över om Italien kommer längre fram . Nästa inlägg hoppas jag kan bli via en ny dator 🙂
Tack alla som följt oss och lämnat så fina kommentarer.